Jessie (:

... var kanske inte en så rolig dag, förstås, hela dagen har ju inte gått än, klockan är ju bara 12.40. Men inget rolig start iallafall. Mormor ringde från sjukhuset och sa att hon skulle åka hem. Jaha, tänkte vi. Varför det? Mår du verkligen så bra? Frågorna kom med rullande fart. Men hon sa att hon gärna skulle stanna några dagar till, fast läkaren hade sagt att hon mådde så pass bra att hon kunde åka hem. Hon sa också att hon skulle åka hem för att sjukhuset behövde sängarna.Men jag menar, sängar, det finns ju sängar på alla andra avdelningar, sängar som inte används. Ta en hiss med en säng till ett akutläge eller vad som. Det måste ju finnas mer sängar!  Sen kom vi att tänka på morfar, som inte heller mår jättebra. Han får ju panikångest och andnöd när mormor inte mår bra. Så om hon skulle komma hem, skulle ju morfar tvingas ta hand om henne, och han kan inte ens koka ett ägg! Han har lärt sig att sätta på kaffe nu! Det har alltid varit mormor som gjort allt i köket. Så Tomas ringde in till Värnamo Sjukhus och frågade varför och vem det var som hade skickat hem henne, för det var det sista vi ville att hon skulle göra. Naej, då var ju den läkaren inte där. Så vi förklarade hur det låg till med morfar, sa att om hon åkte hem så kunde det sluta med att båda två åker in till sjukhuset, och då hade dom två sängar mindre igen. En säng till eller två?  Så nu är det inga glada miner här. Tomas och Louise har åkt hem, så vi har fått ansvaret när sjukhuset ringer igen och berättar hur dom kommer göra. Och vem vet när det kommer bli, ikväll? Nu i eftermiddag? Mamma vill åka hem. Och jag har ingen lust att vara här längre heller när jag vet att dom har det svårt hemma, och Tomas och Louise ska inte behöva göra allt. Dem skulle åka dit ikväll och kolla läget.

Jag vet inte vad jag ska göra just nu som håller mitt mod uppe, för att se mamma gråta är något av det värsta jag vet.

/ Jessie <3